11TW?????

Effekten är knappast 11TW vilket motsvarar nästan hela mänskliga fossileffekten...(13,2TW).

Journalister på ing.dk måste lära sig skilja på effekt och energi..
Ni menar nog att kraftverket får 11TWh i årsproduktion.

Skärpning......

11TW/8760=ca 1,25GW.... ett APR-1400 som ger mer kostar 3,3G$

Indiska med 100års livslängd och som får 40% av energin ut Th232 kostar hälften...

Brasilien har startat nya kontor i sina nordliga provinser för att förbereda utbyggnaden av sin kärnkraft.

Detta är kanske ett typex, där modern kärnkraft är billigare, säkrare och miljövänligare än vattenkraft.

Elkraft kommer bli oerhört billig, 2020 kommer spottmedelpriset på Norpol ligga på 25öre/kWh.

Ni ska få se att alla vindkraftverk kommer gå med extrem förlust.

Skynd dig at rette, Ulrik!

Der skal jo nok stå 11.000 MW, eller 11 GW ;-)

Gunnar

Der menes sandsynligvis en kapacitet på 11.000 MW svarende til ca. 5000 vindmøller. En vindmølle producerer ca. 5 mio. kWh om året.
Det giver for vandkraftværket ca. 25 mia. kWh pr. år.
Vandkraft er måske mere effektiv, men lad os tage de runde tal. Det er hver gang ing.dk skriver om vind- og vandkraft, de roder rundt i tallene.
Se iøvrigt gamle artikler.

www.ing.dk/artikel/79582-afrik...aerk

Dette projekt til 450 mia kr. producerer kun 85 mio. kWh om året i følge ing.dk, det er lang forrentningstid?? Iøvrigt påstås, at DK's elforbrug er 30 mio. kWh om året, det er 5 kWh pr. indbygger. Ja man tager sig til hovedet.

www.ing.dk/artikel/102673-skiv...ning

Her er artiklen ændret, men læs kommentarerne.

Ulrik

Det omtalte vandkraftværk i Brasilien vil nok producere ca. 100 mia. kWh om året.

I 2000 producerede Itaipu i Sydamerika mere end 93 mia. kWh på et år. Sidste år producerede det næsten lige så meget.

Re: Ulrik

Tack för dina tal... 93TWh/år motsvarar 8st APR-1400 helt otroligt mycket energi.
Italien hoppas ha 6 så stora i drift till 2020, vi får se.

Problemet nu är det globala överskotet på gas och olja, priset lär falla mot 60$/fat och då lönar sig inte de dyraste småreaktorerna för stora fartyg, som certifieras i år.

Tänk om vi kunde få oljepriser mot 100$/fat i 10 år? Därefter skulle ingen längre vilja ha skiten.

Vad händer då Irak ska sälja ut 12-13 miljoner fat/dygn?

Vad händer då Ryssland kommer igång med sin kärnkraftsdrivna olje och gasutvinning i ishavet?

Om Danmark får rätten till Nordpolen och grönlänningarna som alla andra hittills bara är intresserade av ökad konsumtionskraft?

Jag oroas av att vi pumpar upp så mycket olja att den fortsätter konkurrera ut alla alternativ 10 år till.

Nu fattar snart de dummaste att CO2-hotet inte fanns.
De flesta fattar att om vi får den globala värme som rådde före denna flermiljoneråriga istid, så förbättrades livsbetingelserna på jorden.

Då finns kanske inga krafter kvar att konkurrera ut big oil?

Alla kommer i efterhand inse varför bigoil stödde CO2-hotet, vind och solkraft.... Vad som helst bara de slapp konkurrens av kärnkraft.

Troværdighed

The Guardian kan man nok heller ikke stole på!

Men en gæsteproffessor på DTU bør vel kunne levere en sansynlig forklaring til en større vandkraftulykke for fire måneder siden.
http://ing.dk/artikel/103292-d...erk.

Kasper B. Andersen, fra mandag 19. okt 2009 kl. 07:43, bør anstrenge sig for at få denne sag opklaret.
Sikkerheden er livsnødvendig også for nye vandkraftværker.

Mvh Tyge

Kapacitetsfaktorer

Det omtalte vandkraftværk i Brasilien vil nok producere ca. 100 mia. kWh om året.

Det kan du ikke vide, Carsten, med mindre du ved hvor meget vand der strømmer til (evt bliver pumpet til) dæmningen pr. år, hvor meget det fluktuerer, og hvor meget magasindam der bliver til rådighed, og om værket kan afsætte elproduktion af alt det tilstrømmede vand til forbrug, - så du dermed kender værkets kapacitetsfaktor.

11 GW er kun et udtryk for den samlede installerede kapacitet af generatoreffekt ved dæmningen, og dermed hvor meget det kan producere ved peaklast, så længe der er vand til det.

Hvor meget det kommer til at producere, kan du ikke beregne på baggrund af vindmøller, ligesom vindmøller også har forskellig kapacitetsfaktor, alt efter de vindforhold de er placeret i.

Hvad er det for en vindmølle der producerer 5 GWh pr år?

Hvis det er en 2 MW, skal den have en kapacitetsfaktor på 28%, for at producere 5 GWh/år. Er det en 1 MW, skal den være 46%.

Det sidste svarer til en placering på Horns Rev, hvor det første svarer til en god placering på land.

Søren

I 2000 producerede Itaipu i Sydamerika mere end 93 mia. kWh på et år. Dette værk har en kapacitet på 14 GW.

Nej jeg kan ikke vide hvor meget, da det ikke står nogen steder. Men det skulle vist modsvare 23 mio. hustande, men om de bruger ligeså meget som DK eller USA, ved jeg ikke. Har de aircondition m.m.?

Jeg skriver ca. tal, så hvis 11000 GW kapacitet skal være til troende, vil det svare til 5-10 mio. vindmøller på fornuftige placeringer.

Det, det drejer sig om er, at Ulrik Andersen ikke har styr på sine SI-enheder, hvilket han har bevist flere gange.
http://www.ing.dk/artikel/7958...aerk

Carsten (c:

I 2000 producerede Itaipu i Sydamerika mere end 93 mia. kWh på et år. Dette værk har en kapacitet på 14 GW.

Om Ulrik Andersen har styr på sine enheder, eller om han bare har skrevet forkert, skal jeg ikke kunne sige.

Ikke for at jokke rundt i enheder, men du regner jo selv med "mia. kWh", i den ene sætning, og med GW i den næste! - Skriver man ikke 93 TWh, hvis man har styr på enhederne? ;-)

Nå, men hvis et 14 GW elværk producerer 93 TWh pr år, yder det 93.000/14 = 6.643 fuldlasttimer pr år.

Kapacitetsfaktoren er således 6.643/8.766*100 = 75,8%

Hvis det nye vandkraftværk på Xingu får samme kapacitetsfaktor som Itaipy, vil det således kunne producere 73 TWh/år.

- men det afhænger jo af rigtig mange ting, hvorvidt det har denne kapacitetsfaktor.

Prisen på generatorerne er jo kun en ringe del af de samlede anlægsomkostninger, så hvis man vælger at installere 20% større generatorer - bare for at sikre rigeligt kapacitet i en ekstrem spidsbelastning - så falder kapacitetsfaktoren jo med samme 20%, selvom værket 99% af tiden kommer til at yde præcis det samme.

Søren

Jeg skriver kWh, fordi det er en enhed, folk kan forholde sig til, når man skal kigge på forrentningen af anlægsprisen.

Spotprisen på el er vel 20 øre pr. kWh, så indtjening er 18,6 mia. kr. pr. år minus driftsomkostninger.

Værket endte med at koste 20 mia. $ i 1980-priser hovedsageligt pga. korruption og ekstra infrastruktur. Det var budgetteret til 1/8. Det blev aldrig en hel god forretning, men de kan lige betale renteudgifterne.
Det menes, at ½ af anlægsudgifterne blev brugt til embedsmænd + Paraguays præsident, der senere fik asyl i Brasilien.

Jeg kan godt finde rundt i tera, giga, mega og kilo, men det kan Ulrik Andersen jo ikke, jvf. hans tidligere artikler.

Det kan Kasper B. Andersen jo så heller ikke.

Men de er måske ikke ingeniører.

Dit regnestykke passer iøvrigt udmærket, såfremt og hvis, der er nok vand og reservoir .

Re: Søren

Værket endte med at koste 20 mia. $ i 1980-priser hovedsageligt pga. korruption og ekstra infrastruktur. Det var budgetteret til 1/8. Det blev aldrig en hel god forretning, men de kan lige betale renteudgifterne.

20 mia. $ i 1980-priser, svarer nogenlunde til 200 mia. kr i 2010-priser.

Gunnar Littmarck skriver at årsproduktionen svarer til 8 APR 1400-reaktorer - formentligt kun ved kap.faktor 90% - så de umuligt kan reguleres efter forbruget (ligesom Itaipu).

Og dem får han i hvert fald ikke for 25 mia kr pr stk.!

- og så behøver vi ikke engang at regne brændsel og alle de øvrige omkostninger med ;-)

De landmøllerne, med 28% kap.faktor, koster under det halve pr. kWh. De kan ikke regulere efter forbruget, men de kan til gengæld levere strøm til at Itaipu kan pumpe vand op i magasinet, når det blæser, så Itaipu kan levere det til forbrugerne, når de har brug for det ;-)

Søren

Itaipu i Sydamerika : De skylder ca. 130 mia. kr., som de skal forrente, men det går lige. Men ikke nogen fantastisk forretning.

Søren

APR 1400-reaktoren koster ca. 7-8 mia $

Re: Søren

APR 1400-reaktoren koster ca. 7-8 mia $

Jeps, 7-8 mia $ (mindst), altså 40-45 mia kr pr. stk. - og kun hvis man installerer dem ved eksisterende atomkraftværker.

Trods korruptionen og alle narrestregerne, hvordan se det regnestykke så ud, sammenlignet med APR 1400, når Itaipu kostede 200 mia kr (2010 priser), og yder 8 gange så meget som en APR 1400 - UDEN brændsel ?

Ni hänger med uselt

27/12 2009 skrevs ett avtal mellan en Sydkoreansk grupp och Arabemiraten under.

Det kostar drygt 13G$ för fyra kompletta APR-1400 så köpte de för 7G$ infrastruktur.
Avsaltningsverk, aluminiumsverk och överföringskablar till Saudi.

De räknar med att de tjänar mer på att sälja sin naturgas och olja, då elkraft från APR-1400 är 30% billigare.

Så vad blir det? vad är dollar Dkr kurs???

Typ 20miljarder per reaktor?

Men de Indiska som snart är färdiga att lanseras kommer ner till hälften.

Sydkorea räknar med att exportera 80 st APR-1400 till 2030, så de har säkert räknat med att de bara får hälften för de sista..

Kina ligger ju i startgroparna för verklig masstillverkning av AP-1000 hissad i steg till 1700MWe.

Jag gissar att Westinghouse säljer 200 AP-1000 före 2030.

Detta är bara larv, enbart Kinas kolförbränningsökning de kommande tio åren motsvarar 360 nya APR-1400

Kuriosa:

Reglerad vattenkraft i tropiska länder släpper ut mer klimatgaser än kolkraft...

Men nu är ju alla på ing.dk bildade nog att veta:
Dels vore det bra för livet på planeten om det blev så varm som det var för 2,5Mår sedan, dels påverkar inte våra klimatgasutsläpp det globala klimatet mätbart..

Vad många klimatbyråkrater som får omskola sig...
Undrar till vad?

Till vad duger så okritiskt tänkande?
Det är bara farligt med sådana människor, bäst att slutförvara dem på en isolerad plats... Eller?

Föressten....

Italien ligger nära till köp av några APR-1400, de lär såklart hamna under UAE.

Ni ska få se att kk med hundra års drifttid kommer kosta under 1$/W inom 7år... elkraft blir extremt billig.. som alla andra industriprodukter, det är bara det att denna produkt inte utvecklats fören nu, då kk kommit så långt under olja, kol och gas.

Vad tror ni om om olja och gas?
20% ner för flytande gas och olja till strax under 80$/fat i sommar och därefter sjunkande till den trista utvecklingshämmande prisnivån 50$/fat... :o(

Drivmedel och elkraft, kommer prisutvecklas som hemelektronik, ty tillverkningen går att driva lika långt.

Eller hur?

Re: Ni hänger med uselt

Gunnar, jeg læser ikke så godt svensk, så giv mig lige lidt tid.
De 7-8 mia. $, har jeg læst i en artikel fra 2007.

Som udgangspunkt er jeg ikke imod A-kraft, jeg er dog lidt urolig for affaldet.

Resurserne kan jo udvindes af havet.

4. gen. generatorer lyder meget mere interessant.

Flydende 'strøm-værker',

Da Jeg sejlede ned af Amazonfloden slog det mig, hvorfor man ikke med en slags fortøjret 'hjuldamper', henter støm.
Nogle år efter fandt Jeg at et canadisk firma, var igang, nu kan Jeg ikke lige finde det igen, men ifølge deres beregning, ville de med et 300 meter langt 'værk' kunne forsyne 2 mill indb. med el (fx Manaus)
Floden er km-bred ved Manaus, og her er den 90 m. dyb, den strømmer med op til 7 km/t.
Er der nogen der gir et ca-bud på to 'flyde-pramme' med drivhjul i midten, hvoraf 'skovlene' måler 20x30 m =600 m2 x 5 km/t, vil yde i watt ?
Canadierne opererede med en særlig udformning der skulle øge/centrere strømtrykket.
Med venlig hilsen

Re: Flydende 'strøm-værker',

Det är snart kanske den enda försvarbara vattenkraftutbyggnaden?
Finns några i amerikanska floder och Sverige har projekt i gång.
Finns en metod till som inte förstör för vattenlevande organismer, stränder eller vårflodens syresättning av ex. Östersjön.
Då har man intagsrör uppströms som max sänker nivån i det det strömmande vattnet med 2/3, så släpps det ut igen nedströms på några hundra meter lägre nivå.
Intagsrören kan förses med självrensande system som ser till att det inte bildas fiskfärs i turbinerna.
Men nackdelen för vinkramare är att reglereffekten blir noll och nix.

Jag anser att vi ska ha högtemps kärnkraft och förbränningsanläggningar som reglerkraft.
De ska växla mellan H2-produktion och produktion av elkraft.
H2 kan med 1/3 energiförlust förenas med CO2 och bli drivmedel som kan användas i dagens fordon och infrastruktur.

Livet leker och allt blir bara billigare :)
Utom skatter :(

Re: Re: Ni hänger med uselt

Redan idag finns många reaktorer som drivs av det vi i Sverige och Tyskland kallar avfall. BM-600 har tillverkat elkraft sedan 1981 driven av just det.
BM-1200 kopplar upp sig på nätet 2012 och BM-1800 ska kunna priskonkurrera med APR-1400 2018-2020.
Utarmat uran U238 duger bra att köra dem på.

Små fastbreeder som SV-100 ( finns i 7 Ryska U-båtar och byggs för fullt som flytande reaktorer åt Gazprom i sv-75 version) ska byggas i hundratal och ge fartygsmaskiner som ger avfall med 500 års avklingning till bakgrundsstrålning samt utnyttjar bränslet till 99% i stället för dagens svenska reaktorer som:

Av 100kg utvunnet uran fås 700gr U235, det används en gång och då klyvs 5% av det.

BM-1800 och SV-100 klyver upp till 99kg av de hundra kilona.

Mest lovande är annars långsamma brid reaktorer som den termiska LFTR..

http://yottawattsthorium.blogs...html

Du kan roa dig med en historisk tillbakablick jag skrev...
http://gunnarlittmarck.blogspo...html

Nej jag är dum, läs här och kolla länkarna:

http://gunnarlittmarck.blogspo...ktor

Re: Re: Flydende 'strøm-værker',

De ska växla mellan H2-produktion och produktion av elkraft.
H2 kan med 1/3 energiförlust förenas med CO2 och bli drivmedel som kan användas i dagens fordon och infrastruktur.

Ja og problemet er så bare at opbevare, behandle osv. brint uden spild.

1. Ved spild binder det til ozon moleculer i ozonlaget og nedbryder det.

2. Det som ikke binder til ozon forsvinder for evigt fra vores atmosfære og dets kredsløb.

Store problemstillinger ved brint samfundet.

Re: Re: Re: Flydende 'strøm-værker',

Läs igen och tänk...

H2+3CO2=> CH3OH+H2O.....

http://gunnarlittmarck.blogspo...html

Ozonet ska du sluta oroa dig för.
Jag hade turen att möta Nobelpristagarna i en föreläsning 1995.
De tre visste att de speciella freoner som förbjöds, passande nog då DuPonts patent gick ut, dels bara kunde agera katalysator 7000ggr före nedbrytning dels inte nådde så högt, så de egentligen bara minskade lite av det skadliga marknära ozonet.

Ozonhål är 20% lägre halt än normalt för plats och årstid... så har katastrofjournalister tillsammans med bidragskåta forskare bestämt att det ska kallas hål..

Mänskligheten lider på inget vis brist på idioter.

Eller hur?

Re: Re: Re: Re: Flydende 'strøm-værker',

Mänskligheten lider på inget vis brist på idioter.

Jep, specielt dem der prøver at fornægte simpel fysik og prøver at bøje de principper naturen fungerer efter.

At hydrogen binder til ozon er nu ikke ligefrem noget bluff, det er en af mekanismerne i ozonlaget, og sådanset udemærket fordi det forhindrer at meget af hydrogenen i at forsvinde ud i rummet når feks. metan bliver nedbrudt til CO2 og hydrogen og det siger sig selv at jo mere det bliver belastet jo tyndere bliver ozonlaget hvis ikke der er en anden tilsvarende mekanisme der skruer op for produktionen af ozon i ozonlaget, hvilket vi nok ikke skal regne med:)

Men jo Gunnar hvis det er sådan at man som du skriver omdanner hydrogenen til kulbrinte som er langt nemmere at transportere og opbevarer når det er produceret og du dermed kan minimere spild af hydrogen så er det langt bedre, end det med trykopbevaret brinttanke ombord på bilerne osv.(som man har gang i nu) Men så kan man vel heller ikke ligefrem kalde det et brint samfund, nok mere kulbrinte syntese samfund hvilket vel er udemærket fordi vi så ikke behøver at skifte hele bilparken:)